Samsjuklighet

Det är mycket vanligt att det finns en samsjuklighet vid psykisk ohälsa. Samsjuklighet betyder samtidig förekomst av en eller flera andra diagnoser eller problemområden i samband med den primära diagnosen. Utmattningssyndrom, för att ta ett bra exempel, leder ofta till depression och ångest.

Det är viktigt att se varje individ ur ett helhetsperspektiv för att kunna erbjuda bästa möjliga vård, stöd och hjälp. Balans Sörmland har därför ambitionen att arbeta med alla former av psykisk ohälsa, även om vårt huvudområde omfattar depression, dystymi, utmattningssyndrom och bipolär sjukdom.

Nedan följer några diagnoser eller problemområden som är vanliga, utöver våra ”föreningsdiagnoser”.

Missbruk (substansbruk)
Cirka 40 procent av patienterna inom psykiatrin har någon form av missbruksproblem, men i vissa grupper med allvarliga psykiska sjukdomar är problemen ännu större, exempelvis för dem med bipolär sjukdom eller schizofreni. I den gruppen löper hälften av dem risk att utveckla ett missbruk. Ofta har de psykiatriska problemen funnits där innan missbruket började. Alkohol är den vanligaste drogen. Många former av missbruk, exempelvis av alkohol eller cannabis, kan i sig ge ångest och depression.

Andra former av missbruk
Till missbruk kan även spelmissbruk räknas, som ofta beror på psykisk ohälsa. Även missbruk av anabola androgena steroider kan räknas hit.

Ångestsyndrom
Ångest tillhör, tillsammans med depression, de vanligaste psykiatriska diagnoserna. Ångest innefattar ett brett spektrum av känslor alltifrån ängslan och oro till fruktan och panik. Vanligen tillkommer kroppsliga symtom som tecken på autonom överaktivitet, (till exempel andnöd, hjärtklappning, svettning, yrsel, illamående), samt olika tecken på muskulär anspänning (till exempel tremor, rastlöshet, värk, trötthet). Några former av ångestsyndrom är:

  • Paniksyndrom
    En panikattack är en plötslig våg av rädsla eller obehag. Vanliga symtom är hjärtklappning, andnöd, svettning och yrsel, ofta förknippat med rädsla att bli galen eller att man drabbats av allvarlig sjukdom.
  • Agorafobi (”torgskräck”)
    Agorafobi är en rädsla för, eller undvikande av, platser som det kan vara svårt att fly från eller där det inte går att få hjälp i händelse av en panikattack. Upp till 75% av de som drabbas av panikångest kommer, som en följd, även att drabbas av agorafobi.
  • Social ångest
    Social ångest innebär en handikappande rädsla för kritik eller negativ bedömning från andra, en rädsla för att bete sig på ett sätt som andra ska uppfatta negativt. Rädslan kan röra både prestationssituationer som att tala inför grupp och mindre målinriktade sociala situationer som att inleda och upprätthålla en konversation, att tala med en auktoritetsperson eller att äta med andra.
  • Generaliserad ångest
    Generaliserad ångestsyndrom (GAD) karakteriseras av ihållande och överdriven ångest och oro. Ångesten upplevs som okontrollerbar. Oron kretsar kring arbete, pengar, familj, med mera. Den konstanta anspänningen leder till sömnstörning, irritabilitet, muskulära smärtor eller magbesvär. De senare symtomen leder ofta patienten till upprepade besök inom primärvården. Om oron är knuten till att få panikattacker eller att göra fel i sociala situationer rör det sig inte om generaliserad ångest utan istället om paniksyndrom respektive social fobi.

Tvångssyndrom
Tvångssyndrom (OCD) karakteriseras av att en tanke med ett obehagligt innehåll väcker starkt obehag. Personen med tvångssyndrom försöker hantera obehaget genom en ritual som syftar till att neutralisera ångesten. Vanligt förekommande är tankar om att skada någon annan, tankar om att bli nedsmutsad eller smittad av sjukdom. Den drabbade har insikt i det orimliga i tankarna och ritualerna, vilket i sin tur leder till stark skam och att man gör allt för att dölja sitt tillstånd.

Personlighetsstörning
Patienter med ”borderline” (emotionellt instabilt personlighetssyndrom) är ofta impulsiva, intensiva och emotionellt instabila. De har inte sällan en negativ inre bild av sig själva, och deras bild av människor i deras nära omgivning tenderar att skifta mellan svart och vitt. Deras humör är ofta snabbt svängande, känslorna tenderar att bli intensiva, de triggas igång väldigt lätt och omgivningen kan ha svårt att förstå personernas reaktionsmönster. Självskadebeteende, självmordsförsök och samsjuklighet med till exempel depression, ätstörning, missbruk och ångestsjukdomar är vanligt.

ADHD/ADD
Personer med ADHD/ADD karaktäriseras av problem inom tre områden: uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Hyperaktiviteten brukar försvinna med åren och finns hos den vuxne kvar som en känsla av inre rastlöshet, medan uppmärksamhet och impulsivitet brukar finnas kvar och vara det som ställer till problem.

Schizofreni
Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni, vilket egentligen är beteckning för en grupp psykiatriska sjukdomstillstånd. Insjuknandet sker i vuxen ålder, ofta mellan 20 och 30 års ålder och kan medföra livslång funktionsnedsättning, med varierande grad av hjälpbehov. Ibland ses också nedsatt psykisk funktion redan före själva insjuknandet. Psykos innebär nedsatt realitetsprövning, ofta med samtidiga hörselhallucinationer och förvrängda sinnesintryck. Nedsatt realitetsprövning leder till vanföreställningar och försämrad social funktion. Hallucinationerna vid schizofreni är vanligen för hörsel, med en eller flera kommenterande röster.

Ätstörningar
En ätstörning innebär ett osunt förhållningssätt till din kropp, en fixering vid kroppen, vikten och ofta träning. Ätstörningar kommer ofta gradvis under en längre tid och kan det vara svårt för individenb att själv se och förstå när det börjar handla om en sjukdom. Ofta har personen svårt för att koncentrera sig, känna sig nedstämd, deprimerad eller har ångest, skadar dig själv eller har självmordstankar. Några av de vanligaste formerna av ätstörning är anorexi, bulimi, hetsätningsstörning och ortorexi.

Självskadebeteende
Att skada sig själv, eller ha ett självskadebeteende, kan innebära att man gör illa sin kropp på något sätt, eller att man utsätter sig för något skadligt eller riskfyllt. Det brukar vara ett sätt att försöka hantera svåra känslor. Fysisk smärta kan upplevas lättare att stå ut med än känslomässig smärta. En del kan uppleva en lättnad precis när de skadar sig. Men ångesten och de svårhanterliga känslorna brukar komma tillbaka och kan då vara ännu starkare. Med tiden blir problemen ofta större. Därför är det inte en bra lösning att skada sig själv. Det kan hindra dig från att hitta andra sätt att hantera situationen på.

Länkar

Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt. Samsjuklighet är mycket vanligt vid psykisk sjukdom och vid missbruksproblem.
Läs mer på Kunskapsguiden »

Att ha flera sjukdomar samtidigt, samsjuklighet, är mycket vanligt vid t.ex. depression och ångestsyndrom. Det är också vanligt med depressions- respektive ångestsyndrom vid annan psykisk funktionsnedsättning.
Läs mer »

Samsjukliga patienter riskerar att drabbas av bristande tillgång till vård och omsorg.
Läs mer »